En månad har vi varit på resande fot och vi sitter nu i ett litet hotellrum med två trötta tjejer som inte har somnat än. Klockan visar lite mer än nio och vi har precis kommit tillbaks efter middagen vid nattmarknaden. Visst skulle det kännas skönt med lite mer plats, ett extra sovrum eller ett litet vardagsrum som kunde ge lite egen tid, en garderob att hänga alla kläder i eller en egen tvättmaskin för alla kläder som blir smutsiga varje dag och ett litet kök för att värma makaroner och köttbullar. Men det är verkligen ett äventyr att få vara tillsammans på denna resa och få komma så nära tjejerna. Vi pratar även mycket om er där hemma, om dagis, kompisarna, farmor o farfar och mormor som har varit med på delar av resan. Tjejerna saknar allt där hemma ibland, men nya intryck och upplevelser tar snabbt över – och vi planerar saker som skall hända när vi kommer hem.
Vi har upptäckt lite mer av Krabi City dem senaste dagarna, och sover nu vår sista natt här på Baan Andaman. Bara på några få dagar har vi fått uppleva mycket gästfrihet och hjälpsamhet. Vi har fått skjuts ett antal gånger, tjejerna har blivit varmt uppvaktade av andra barn på lekplatsen, utomhusrestauranterna på matmarknaden har gett oss den bästa maten. Idag hade vi utflykt till elefantparken ”Nosey Parkers”, en rätt så liten park med 10 stora och snälla elefanter. Det var lite pirrigt både för stora och små att ge sig högt upp på elefantryggen, men det visade sig guppa rätt lugnt över en liten flod och in i skogen. Både Liv och Maya hade kul och var helt bekväma elefantryttare. Precis lagom med en timmes tur, mata elefanten med gurka och bada i den lilla floden lite längre upp.
Efter ridningen hade vi planerat att hitta en strand att bada vid, och chauffören fick lyssna till tjejernas högljudda Emil sånger på väg till Ao Nang Beach. Stranden var lite av en besvikelse, det var för mycket skräp på stranden, för många strandförsäljare och maten på den svenskägda restauranten var usel. Fast vi får väl skylla oss själva – Maya var dock jättenöjd med sina köttbullar med lingonsylt och potatismos. Väl ”hemma” igen var även plånboken borta och första kortet är nu spärrat…
Vi har upptäckt lite mer av Krabi City dem senaste dagarna, och sover nu vår sista natt här på Baan Andaman. Bara på några få dagar har vi fått uppleva mycket gästfrihet och hjälpsamhet. Vi har fått skjuts ett antal gånger, tjejerna har blivit varmt uppvaktade av andra barn på lekplatsen, utomhusrestauranterna på matmarknaden har gett oss den bästa maten. Idag hade vi utflykt till elefantparken ”Nosey Parkers”, en rätt så liten park med 10 stora och snälla elefanter. Det var lite pirrigt både för stora och små att ge sig högt upp på elefantryggen, men det visade sig guppa rätt lugnt över en liten flod och in i skogen. Både Liv och Maya hade kul och var helt bekväma elefantryttare. Precis lagom med en timmes tur, mata elefanten med gurka och bada i den lilla floden lite längre upp.
Efter ridningen hade vi planerat att hitta en strand att bada vid, och chauffören fick lyssna till tjejernas högljudda Emil sånger på väg till Ao Nang Beach. Stranden var lite av en besvikelse, det var för mycket skräp på stranden, för många strandförsäljare och maten på den svenskägda restauranten var usel. Fast vi får väl skylla oss själva – Maya var dock jättenöjd med sina köttbullar med lingonsylt och potatismos. Väl ”hemma” igen var även plånboken borta och första kortet är nu spärrat…
1 kommentar:
Liv & Maja häftigt se er på den stora elefanten ;)
Skicka en kommentar